Lena Borell
Professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet
Vetenskapsrådets kartläggning – ett stort steg framåt för den nya svenska vårdforskningen
Vårdforskning kan med rätt stöd verka för en vård och omsorg av högsta kvalitet som kan förpackas till exportprodukter och nya tjänster som övriga världen behöver och efterfrågar. En unik svensk produkt som när som helst kan möta världsmarknad

När det första beskedet kom om att vårdforskningen i Sverige skulle kartläggas och utvärderas under 2011 undrade många över anledningen till detta.  Vi var också många som protesterade mot den snäva och förminskande definitionen av svensk vårdforskning som förelåg inledningsvis, och vi fick rätt!  Ett av VR-utvärderingens resultat är att i svensk vårdforskning ingår 94 enskilda ämnen.

Vetenskapsrådet anser mycket glädjande i sin slutkommentar att vårdforskningens multi- och interdisciplinära karaktär bör bejakas. Det är mycket bra för framtiden men precis som Vårdalstiftelsens ordförande, Cecilia Schelin Seidegård, skrev är det tveksamt om VR är den självklart givna anslagsgivaren för sådana anslag. En konsekvens av VR-förslaget är att nya satsningar på vårdforskning behöver ett tvärdisciplinärt beredningsråd utanför rådet för medicin och hälsa, som kan genomföra peer-review granskningar med rätt kompetens för uppgiften. Med VRs fokus på att stödja grundforskning tillsammans med rådet för medicin och hälsas bristande intresse och satsningar för att stödja utvecklingen av den nya svenska vårdforskningen, anser jag att VR diskvalificerat sig för uppdraget.

Bland de tänkbara anslagsgivarna framstår Vårdalstiftelsen som den givare som har ett brinnande engagemang i frågor om vårdens utveckling och som ivrigt utmanar övriga anslagsgivare till nytänk! Senast med Ide’ – utlysningen som nu fångar goda idéer från vården för att göra dem till möjliga forskningsfrågor.  Vårdalstiftelsens styrelse belastas inte heller av de traditionellt etablerade ämnesföreträdarna på samma sätt som VRs ämnesråd gör. Det är sådana saker som kan utgöra hinder för en tvärvetenskaplig utveckling, som kräver ämnesöverskridande insatser och som den nya vårdforskningen kräver. I uppbyggnaden av svensk vårdforskning har Vårdalstiftelsen haft en avgörande betydelse. Många av dem som idag återfinns bland de mest framgångsrika vårdforskarna fick tidigt under sin karriär ett första stöd för att utveckla en forskningslinje från Vårdalstiftelsen när inga andra anslagsgivare gav stöd till vårdforskning. På Vårdalstiftelsen arbetar handläggare med lång erfarenhet av tvärvetenskaplig vårdforskning, de kan området nationellt och internationellt. Deras kompetens kommer att behövas i uppbyggnaden av de nya satsningarna på vårdforskningen när det behövs nytänkande utanför de redan etablerade organens gränser.

Den nya Svenska vårdforskning befinner sig nu med sina 94 ämnen vid skärningspunkten där etik och modern teknik möter och befruktas av dokumenterad erfarenhet och personcentrerade vårdinsatser. I spåren av läkemedelsforskningens nedmontering framstår en ny svensk satsning på vårdforskning som en relevant och intressant satsning. Vårdforskning kan med rätt stöd verka för en vård och omsorg av högsta kvalitet som kan förpackas till exportprodukter och nya tjänster som övriga världen behöver och efterfrågar.  En unik svensk produkt som när som helst kan möta världsmarknaden. Sverige som kunskapsnation kan få nya framgångar genom att leda utvecklingen av nya insatser inom interndisciplinär vårdforskning. Utbildning på forskarnivå öppen för hela världen blir en given konsekvens av vårdforskningens framgångar, liksom vetenskapligt grundade utbildningar inom vård. Sverige kan driva på utvecklingen mot en hög kvalitet I EU inom vård och omsorg och bidra med kunskap som kommer att få en allt större efterfrågan, i hela världen!