Vårdalstiftelsen var en oberoende stiftelse som stöttade forskning inom vård och omsorg. Deras vision var att förbättra människors hälsa och livsvillkor.

Såhär beskrev de sin verksamhet:

För närvarande görs investeringar i sju större forskningsprogram, som vart och ett löper på mellan fyra och åtta år och i något fall ännu längre.
Vi tror att forskare och yrkesverksamma har mängder av idéer som skulle kunna göra vård och omsorg bättre. Men då måste det finnas möjlighet att våga testa idéer som aldrig prövats tidigare. Därför har Vårdalstiftelsen lanserat Idéprovningen för att på ett nytt sätt att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning. Vi bjuder in forskare, yrkesverksamma och andra att komma med idéer till vårdforskning som ännu inte har gjorts.

Vi fokuserar på tre områden där behoven är stora och det saknas tillräcklig kunskap idag:

Åldrandets utmaningar
Forskning och utveckling har i hög grad tagit sin utgångspunkt i tanken att åldrandet innebär sjukdom och passivitet. Samtidigt fokuserar debatt och forskning också gärna på de svårigheter en åldrande befolkning innebär för samhället. Vårdalstiftelsen vill uppmuntra en annan infallsvinkel. Vi vill bidra till att skapa en bredare syn på åldrande och äldre människor – och de utmaningar vi ställs inför både på ett personligt plan och som samhälle.

Barns och ungas hälsa & välbefinnande
Jämfört med för 100 år sedan har barns hälsa och levnadsvillkor förbättrats radikalt. Trots det finns ändå stora problem när det gäller hälsa och välbefinnande bland barn och ungdomar i dag. Samtidigt som det bedrivs bra forskning kring barns hälsa i Sverige, har vi för lite vetenskapligt grundad kunskap om hur barn egentligen mår. Vårdalstiftelsen vill bidra till att öka kunskapen om barns och ungas välbefinnande, särskilt inom områden som tidigare inte utforskats.

Organisation, politik & styrning i vården
Hälso- och sjukvården är samhällets mest komplexa kunskapsorganisation. Bland framtidens utmaningar finns patienternas förväntningar och krav, utökade behandlingsmöjligheter och den förändrade demografin. Det ställer allt större krav på vårdorganisationen och dess funktion. I Sverige finns relativt lite forskning om detta. Det betyder att vi har för lite kunskap om hur organisation, politik och styrning faktiskt påverkar och förändrar vården på kort och lång sikt.