2010-02-01
Metoders spridningsvägar
Det finns många teoretiska modeller för hur nya behandlingsmetoder sprids i vården. Men tack vare det svenska Riks-Strokeregistret kan man se hur de sprider sig i praktiken. Arbetet är en del i ett EU-projekt som ska visa hur vetenskapliga framsteg omsätt i klinisk praxis.
2003 godkände Läkemedelsverket propplösande trombolysbehandling vid stroke och därmed gavs den prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokebehandling.
Norrbotten - ett exempel
Marie Eriksson är projektledare för Vinnvård-projektet InUt (handlar om att införa nya och utmönstra förlegade metoder, vad som fungerar och hur påverkas hälso- och sjukvårdens kvalitet) och hon kan via Riks-strokeregistret se hur den rekommendationen för strokebehandligen följdes. Som att Norrbotten från att ha varit trögstartade blev ett av de landsting som flitigast använde trombolys-behandling.
– Tack vare denna kartläggning vet vi vad vi ska leta efter. I det här fallet vilka strategiska beslut som fick Norrbotten att vid en viss tidpunkt börja använda metoden mycket flitigare och varför andra var långsammare, säger Marie Eriksson. |
Marie Eriksson, projektledare |
Beslut på flera nivåer
Riks-Strokeregistret infördes 1994 och täcker drygt 80 procent av de strokefall som kommer till sjukhus. Tack vare det svenska Riks-Strokeregistret, som är störst i världen, blir det möjligt att se vilken behandling patienterna får i de olika landstingen, ner på sjukhusnivå. Stroke är dessutom en bra sjukdom för den som vill studera hur vården fungerar, enligt Marie Eriksson.
– Det är en sjukdom som kräver beslut på flera nivåer; nationell nivå, organisatorisk nivå och patientnivå. Det är också en komplicerad vårdkedja med akutvård, slutenvård och primärvård.
Europa-mål: enhetligt system
Projektet ska titta på ett antal frågor för att få svar på vad som karaktäriserar de sjukhus eller landsting som snabbt lyckas införa nya verksamma metoder eller snabbt gör sig av med de som är verkningslösa.
Arbetet är en del av ett EU-projekt, vars mål är att skapa ett enhetligt europeiskt bedömningssystem – ett European Implementation Score – för att bedöma hur framgångsrikt vetenskapliga framsteg omsätts i klinisk praxis.
Text och foto: Tomas Eriksson
|
|
